Tätähän tämä: Finland

Då var man hemma igen, efter en långhelg i mitt födelseland Finland med lille-Alfred. Vi åkte båt dit med hans farmor och farfar och hade en jättetrevlig båttur. Började med drinkar i vinbaren och åt sedan buffé vid 20-tiden. Alfred var egentligen jättetrött men ville verkligen vara med så det fick han efter en liten tupplur i vagnen. Vi hade jätteroligt och skrattade nästan ihjäl oss, åt vad vet jag inte men roligt var det. Ingen annan hade lika roligt, inte ens farmor och farfar fast de försökte hänga med. Men det är ju klart svårt om man är iväg och hämtar mat medans vi kör igång...

Kotona jälleen, pitkän Suomi-viikonlopun jälkeen. Matkustimme Tukholmasta Helsinkiin laivalla A'n isovanhempien kanssa ja se oli mukava reissu. Aloitimme matkan drinksuilla viinibaarissa ja kahdeksan aikaan syötiin sitten seisovassapöydässa. Alfred oli oikeastaan tosi väsynyt, mutta halusi sittenkin välttämättä istua mukana pienten nokkaunien jälkeen. Meillä oli tosi hauskaa ja hekotettiin melkein itsemme hengiltä, mille me hekotettiin en oikein tiedä, mutta hauskaa oli. Kellään muulla ei ollut yhtä hauskaa, ei edes isovanhemmilla vaikka ne yritti kyllä pysyä kärryillä meidän jutuissa. Eihän se helppoa ole kun on hakemassa ruokaa kun me alotetaan...

Så här roligt var det. Bilden är lite oskarp för att man kan ju inte bara sitta still.

Ja näin hauskaa oli. Kuva on vähän epäselvä kun eihän me maltettu paikallaan istua.

På morgonen innan vi skulle kliva i land tittade vi förbi bollhavet med A's farfar och de vuxna åt champagne frukost. Den ammande mamman ansåg väl att det var lite för tidigt att köra igång å avnjuta alkohol så herren i sällskapet fick göra en insats för att inte behöva hälla ut helt ok alkohol.

Aamulla ennen maihinnousua käytiin sitten tarkistamassa pallomerin A:n isoisän kanssa ja aikuiset söivät champanja aamiaisen. Imettävä äiti oli kylläkin sitä mieltä, että oli turhan aikaista alkaa kitata alkoholia jotenka seurueen mies sai sitten avustaa hädässä ettei tarvinnut ihan käyttökelpoista alkoholia heitää hukkaan.

Väl iland tog vi en taxi till järnvägsstationen där vägarna skiljdes åt. Jag och A hoppade på en buss som skulle ta oss till Håkansböle (den ökända förorten som jag är född och uppvuxen i) och A's farmor och farfar fortsatte med sitt (de skulle träffa en finlandssvensk bekant som de har känt länge på Kiasma - moderna museet i Helsingfors).

Maissa sitten siirryimme rautatientorille taxilla ja siellä tiemme erkanivatkin. Minä ja A matkasimme bussilla Hakunilaan ja A:n isovanhemmat jatkoivat omille teilleen (heillä oli lounastapaaminen tutun henkilön kanssa Kiasmassa).

Framme! Och det var mycket snö. Vår stadsvagn sattes på prov i dessa nästan Sibiriska förhållanden men med lite finsk Sisu så klarar man att ploga sig fram i nästan vilket underlag som helst med nästan hur mycket packning som helst. Eftersom vi skulle flyga hem så hade vi faktiskt ganska lite packning.
Perillä! Ja lunta oli paljon. Meidän kaupunkivaunu pääsi koetukselle melkein Siperialaisissa olosuhteissa, mutta sisulla mennään kyllä mistä vain ja kannetaan melkein mitä vain. Koska kotiin lennettäisiin niin onneksi oltiin kylläkin pakattu kevyesti.

Och vi träffade moster Auli...
och handlade på Ikea och Jysk (resesäng för A att sova i)
Ja tapasimme Auli-tätin...
ja kävimme Ikealla ja Jyskillä ostoksilla (matkasänky A:lle)