Första tand har brutit igenom - Eka hammas on tullut läpi

Nu har det hänt äntligen. Alfreds första tand har brutit igenom. Man kan helt klart känna en vass kant på nedre käken och biter till fint när man petar in fingret i munnen. :) Dock har jag inte riktigt kunnat bekräfta det med ögon (han vill liksom inte visa riktigt och jag vill inte tvinga).

Vihdoinkin! Eka hammas on selkeästi tunnettavissa alaleuassa jag se puree mukavasti kun työntää sormen suuhun. :) En ole tosin vielä voinut vahvistaa havaintoa silmin kun se ei oikein halua näyttää, enkä viitsi väkisin.

nedskärningar i skolan

Nu ska de skära ner massa inom skolan. Vilket innebär att personal tätheten minskar eller klassstorleken ökar. Detta efter all snack om att svenska skolan halkar efter i internationella mätningar. Ja, jag har märkt att vi finner oss i sämre tider och man måste göra prioriteringar, men att skära ner på ngt som förmodligen redan finner sig i anorektisk tillstånd... jag vet inte, känns inte bra. Och detta samtidigt som det betalas ut feta bonusar och ersättningar till några få lyckligt lottade (nu syftar jag på staten som hoppar in och skjuter till pengar i banker som under flera år ar skötts illa utan en gnutta sund förnuft i bagaget). Det är klart, ett avtal är ett avtal. Har man en gång varit idiotisk nog att ha skrivit på godkännande av ohyggliga ersättningar så får man väl leva med konsekvenser och det mesta av pengarna är utbetalda för länge sedan och de som fick dem lever gott idag och förmodligen utan några som helst samvetskval. Det är kanske lätt att nu säga att vem som helst borde fattat att det var ohållbart, men inte, och människan är en självisk varelse utan dess like. Just det, skolan, undrar hur de har tänkt att det kommer att slå inom skolaväsen. Knappast blir det lättare att förbättra elevernas resultat. Jag kommer ihåg från när jag gick i högstadiet i Finland vid 90-tals skiftet, då var det också sämre tider. Det skulle sparas då med, vilket iofs för oss inte innebar att vi blev av med några lärare, nej. Istället så fick vi vara jätte noga med alla bocker för de skulle lämnas tillbaka till skolan när året var avslutat och man på det sättet återvann böckerna, och klassresorna fick vi inga pengar till heller utan fick samla ihop pengarna själva. Nu har de förmodligen använt det sparkortet och måste skicka hem lärare. Man blir lite orolig hur det ser ut när det väl är dags för A att börja skolan.

busy, busy, busy

Ja, nu måste man följa lille-mannen precis överallt för nu ska han ställa sig upp mot allt som det bara går att ställa sig upp mot och gärna få tag på saker som går att nå. Han är fortfarande inte helt stabil varför man känner att man bör vara nära hela tiden. Vi ligger verkligen efter med att barnsäkra hemmet, måste ta itu med det också asap.
Joo, nyt sit tarvii seurata pikkumiesta kun hai laivaa kun se sitten nousee kaikkea mahdollista vastaan seisomaan ja repii alas kamat mihin yltää. Se ei ole vielä ihan tasapainon kanssa sinut jotenka sitä haluu sitten tosissaan seurata läheltä ettei sattuis pahasti. Me ollaan sitten kovasti jäljessä kodin lapsiturvalliseksi tekemisessä eli pitäs sekin suorittaa asap.

...Givetvis halkade hans grepp precis så han slog i överläppen och nu är den svullen, typiskt...

...No niin, tietyti sen ote lipsahti justiinsa ja löi ylähuulensa ja nyt se on turvoksissa, tyypillistä...

Finland

Då var man hemma igen, efter en långhelg i mitt födelseland Finland med lille-Alfred. Vi åkte båt dit med hans farmor och farfar och hade en jättetrevlig båttur. Började med drinkar i vinbaren och åt sedan buffé vid 20-tiden. Alfred var egentligen jättetrött men ville verkligen vara med så det fick han efter en liten tupplur i vagnen. Vi hade jätteroligt och skrattade nästan ihjäl oss, åt vad vet jag inte men roligt var det. Ingen annan hade lika roligt, inte ens farmor och farfar fast de försökte hänga med. Men det är ju klart svårt om man är iväg och hämtar mat medans vi kör igång...

Kotona jälleen, pitkän Suomi-viikonlopun jälkeen. Matkustimme Tukholmasta Helsinkiin laivalla A'n isovanhempien kanssa ja se oli mukava reissu. Aloitimme matkan drinksuilla viinibaarissa ja kahdeksan aikaan syötiin sitten seisovassapöydässa. Alfred oli oikeastaan tosi väsynyt, mutta halusi sittenkin välttämättä istua mukana pienten nokkaunien jälkeen. Meillä oli tosi hauskaa ja hekotettiin melkein itsemme hengiltä, mille me hekotettiin en oikein tiedä, mutta hauskaa oli. Kellään muulla ei ollut yhtä hauskaa, ei edes isovanhemmilla vaikka ne yritti kyllä pysyä kärryillä meidän jutuissa. Eihän se helppoa ole kun on hakemassa ruokaa kun me alotetaan...

Så här roligt var det. Bilden är lite oskarp för att man kan ju inte bara sitta still.

Ja näin hauskaa oli. Kuva on vähän epäselvä kun eihän me maltettu paikallaan istua.

På morgonen innan vi skulle kliva i land tittade vi förbi bollhavet med A's farfar och de vuxna åt champagne frukost. Den ammande mamman ansåg väl att det var lite för tidigt att köra igång å avnjuta alkohol så herren i sällskapet fick göra en insats för att inte behöva hälla ut helt ok alkohol.

Aamulla ennen maihinnousua käytiin sitten tarkistamassa pallomerin A:n isoisän kanssa ja aikuiset söivät champanja aamiaisen. Imettävä äiti oli kylläkin sitä mieltä, että oli turhan aikaista alkaa kitata alkoholia jotenka seurueen mies sai sitten avustaa hädässä ettei tarvinnut ihan käyttökelpoista alkoholia heitää hukkaan.

Väl iland tog vi en taxi till järnvägsstationen där vägarna skiljdes åt. Jag och A hoppade på en buss som skulle ta oss till Håkansböle (den ökända förorten som jag är född och uppvuxen i) och A's farmor och farfar fortsatte med sitt (de skulle träffa en finlandssvensk bekant som de har känt länge på Kiasma - moderna museet i Helsingfors).

Maissa sitten siirryimme rautatientorille taxilla ja siellä tiemme erkanivatkin. Minä ja A matkasimme bussilla Hakunilaan ja A:n isovanhemmat jatkoivat omille teilleen (heillä oli lounastapaaminen tutun henkilön kanssa Kiasmassa).

Framme! Och det var mycket snö. Vår stadsvagn sattes på prov i dessa nästan Sibiriska förhållanden men med lite finsk Sisu så klarar man att ploga sig fram i nästan vilket underlag som helst med nästan hur mycket packning som helst. Eftersom vi skulle flyga hem så hade vi faktiskt ganska lite packning.
Perillä! Ja lunta oli paljon. Meidän kaupunkivaunu pääsi koetukselle melkein Siperialaisissa olosuhteissa, mutta sisulla mennään kyllä mistä vain ja kannetaan melkein mitä vain. Koska kotiin lennettäisiin niin onneksi oltiin kylläkin pakattu kevyesti.
Och vi träffade moster Auli...
och handlade på Ikea och Jysk (resesäng för A att sova i)
Ja tapasimme Auli-tätin...
ja kävimme Ikealla ja Jyskillä ostoksilla (matkasänky A:lle)


Hon hade rolig keps...
Sillä oli hauska lippis...

Och hon var inte ensam med keps men jäkligt kul var det..
Eikä se ollut ainoa jolla oli lippis, mutta hauskaa oli...

Och mormor var rolig att träffa igen...

Mummikin oli kiva taas nähdä...

Morbror Jari kom förbi oanmäld... Rätt kul prick.
Jari-enokin käväs ilman varoitusta... Aika hauska kaveri.


Och det var massa hundar...
Ja siellä oli kasa koiria...



Och några katter som iofs höll sig lite undan...
Ja muutama kissa, jotka tosin pysytteli aika hyvin piilossa...

Och vi åt på krogen i stan (A åt medhavd).

Ja me syötiin ravintelissa keskustassa.

Babysim, vauvauinti

Onsdag, vilket innebär babysim med A. Vi har missat två gånger på grund av förkylning och läkarundersökning (inte kopplade med varandra). I alla fall, babysim alltså. Under A's middagssömn hade jag späckat schema: äta, duscha, packa i ordning. Lagom till att jag började bli klar vaknade A ca. 40 min innan vi skulle vara där för att byta om. Jag packade ner honom i vagnen i stort sett på en gång. Givetvis uttryckte han visst missnöje med detta, ingick väl inte i hans planer att få på sig en massa kläder direkt efter att ha vaknat upp. Han hade nog tänkt sig en rundvandring hemma i mammas famn och riva ner lite saker på vägen (gardiner och alla sorters snören är roliga, eller egentligen allt man inte får ta i), så blev det inte denna gång. Väl på plats vid simlokalen gick ombytet strålande. Innan var jag lite orolig för att han skulle krypa iväg på omklädningsrumsgolvet vilket väl är så där fräscht men han höll sig lugnt och fint på underlaget (antagligen för att han var upptagen med att följa vad som hände runtomkring). Badet gick också bra. Dagens övning var att hålla i kanten och hänga där själv (jag vågade inte helt släppa taget om honom men höll inte hårt heller). Sedan simmade vi runt med badring och det gick faktiskt över förväntan, han sparkade och tog sig fram själv efter ett tag. Han tyckte det var ganska kul. Ngn kallsup blev det också när han inte riktigt var med på greppbyte fast det hanterade vi också bra. Efteråt var det lite mera spring i benen på honom och han visade hur duktig han är på att sätta sig upp själv och krypa. Sedan var det dags att äta och efter det sov han gott. På kvällen fick sitta med mamma och pappa vid middagsbordet och äta kvällsgröt med lite banan.
Keskiviikko, mikä tarkoittaa vauvauintia. Ollaan missattu kaksi kertaa peräkkäin flunssan ja lääkärissä käynnin (toisistaan riippumattomat) takia. Joka tapauksessa, siis vauvauinti. A:n nukkuessa päikkäreitä mun aikataulu oli täynnä: syödä, käydä suihkussa ja pakata tarvittavat tavarat mukaan. Sopivasti kun aloin olla valmis A heräsi, n. 40 min ennen kun meidän piti olla vaihtamassa vaatteita. Mä pakkasin sen melkein saman tien vaunuhin mistä se ilmaisi hieman vastalauseita. Sen suunnitelmiin ei kai kuulunut saada kasa vaatteita päälle suoraan herättyä. Pikemminkin kierros kotona äitin sylissä ja repiä mukanaan vähän tavaroita (verhot ja kaikenlaiset narut on hauskoja, tai oikestaan kaikki mihin ei saa koskea), mutta näin ei käynyt tällä kertaa. Paikan päällä meni kaikki hyvin. Olin hieman huolissani, että kaveri lähtis ryömimään tiehensä siellä lattialla, mutta pysyikin varsin rauhallisena (kai sillä oli riittävästi hommaa seurata touhua ympärillään). Uintikin meni hyvin. Päivän harjoitus oli pitää reunasta kiinni ja näin itse pysyä pinnalla (en uskaltanut ihan päästää kokonaan irti A:sta, mutta en pitänyt kovastikaan kiinni). Sen jälkeen uiskenneltiin ympäriinsä uimarenkaan kanssa ja se meni yli odotusten ja se potki hienosti ja pääsi itse eteenpäin hetken kelluttuaan siinä. Taisi ihan pitää hommaa hauskana. Sai se vettä pariin otteeseen henkeensä, kun se ei oikein tehnyt yhteistyötä kun piti vaihtaa otetta, mutta sekin käsiteltiin ihan hyvin. Se oli sitten vähän eläväisempi jälkeenpäin ja näytti miten hienosti nousee itse istumaan ja ryömii. Sitten olikin ruoka-aika ja sen jälkeen oli hyvä nukahtaa vaunuun. Illalla A sai sitten istua äitin ja isän kanssa illallispöydässä ja syödä iltapuuroa banaanin kanssa.

Kiitos äiti, tack mamma

Ai niin, tänään on mun nimpparit ja äiti soitti aamulla ja onnitteli, Kiitos äiti!

Just det, det är min namsdag idag (i finsk kalender) och mamma ringde imorse och gratulerade mig, tack mamma!

Vilken dag, Mikä päivä

Möttes av det här när jag vaknade, fantastiskt! Det är vinter och då ska det vara snö. Lär väl inte ligga kvar särskilt länge, det är ju plusgrader ute. Till och med vår mörka bakgård som avgränsas av höga stenmuren blir ljust när det ligger snö på marken. :) Det gör underverk för humöret, vilket det i och för sig inte är ngn fel på för det mesta... eller?

Det är Alfreds sova middag dags och det låter som det har tystnad, han har varit ovanligt grinig idag. Det händer då och då att även hans annars fantastiska och soliga humör får en svacka. Ingenting har riktigt varit roligt idag, förutom lite bus med mamma (mig) så klart. Men man kan ju inte brottas och busa hela tiden heller man måste ju se till att vardagen fungerar också. Matlagning är en viktig pusselbit (visst, man kan alltid köpa färdigt, utbudet är ju enormt... men det blir dyrt... och alla tillsattser). Ja har också påverkats av senaste tidens mathets och jag tycker att det är viktigt att se till att de små liven får riktig kost gjort på riktiga råvaror och lagar därför hans mat själv (inte för att jag på ngt vis är ngn stjärkok, no no). Idag fick han fläskfilé för första gången (malet givetvis) blandat med de redan väl bekanta potatis och selleri. Kryddade hela härligheten med lite persilja och det smakade gott. Det tyckte nog han med för han åt upp allt utan någon som helst krångel och det har han gjort med allting hittills (och då har jag inte heller varit fanatisk med att få bort precis alla klumpar). Jag brukar smaka på maten själv för att säkerställa att det går att äta och smakar bra annars vore det väl under all kritik (man hört/läst så många gånger att föräldrar klagar på att burkmat inte smakar ngt, nu har jag inte provat det själv men undrar hur man då kan ge det till sitt barn? hmm). Att jag lagar hans mat själv har gjort att jag har hittat smaker som jag har alltid egentligen gillat men inte utnyttjat i tillräcklig grad (typ glömt bort bara). Nu har jag läst förra meningen ungefär tio gången och ändrat ordföljden men vet faktiskt inte hur det ska vara. Ni får ursäkta mig, det är säkert fel men svenska är inte mitt modersmål, inte för att jag skulle kunna skriva felfritt på finska heller... Fick jämt skäll av min finsklärare om hur dålig jag var på grammatik, hon kunde inte begripa det med tanke på att jag övrigt hade bra betyg (det sa hon faktiskt en gång :)). Har säkert hört tusen gånger att man kan inte lära främmande språk om man inte lär sitt eget först, well... I manage.

Tämä näkymä tervehti minua kun heräsin aamulla, ihanaa! Nyt on talvi ja lumi kuuluu talveen. Eipä se taida olla mikään pitkä historia siellähän mittari näyttää plusasteita. Jopa meidän pimeä takapiha valaistuu kun saa vähän lunta maahan. :) Se tekee ihmeitä mielialalle vaikka eipä siinä nyt noin yleisesti ottaen ole mitään vikaa... vai onko?

On Alfredin päikkäreiden aika ja kuulostaisi, että kaveri on hiljentynyt. Tänään se on ollut epätavallisen huonotuulinen. Sattuuhan sillekin toisinaan tulemaan taantuma normaalista upeasta ja aurinkoisesta tuulesta. Mikään ei ole ollut oikein kivaa tänään, paitsi paini ja pelleily äitin (minä) kanssa. Mutta ei jatkuvasti voi painia ja pelleillä kun arkikin pitää saada toimimaan.

Ruoanlaitto on tärkeä osa arkea (niin... voihan sitä aina valmista ostaa, joo... mutta se tulee kalliiksi... ja kaikki lisäaineet). Aivan, minuunkin on tarttunut tämä viimeaikojaen ruokamania ja mun mielestä on tärkeää, että nuo pikkuihmiset saa hyvää ja ravitsevaa ruokaa joka on valmistettu hyvistä raaka-aineista, siksi valmistan hänen ruoat itse (vaikken olekaan mikään tähtikokki, no no). Tänään se sai porsaan filettä (tietyst jauhettuna) sekoitettuna tuttujen perunan ja sellerin joukkoon. Maustoin hieman persiljalla ja hyvää siitä tuli. Taisi sekin tykätä kun söi kaiken ilman vaikeuksia ja niin se on aina tehnyt (vaikka en ole ollut mitenkään fanaattinen muusauksen kanssa, eli aina on pieniä möykkyjä ollut). Mulla on tapana maistaa aina ennen tarjoilua varmistaakseni, että se maistuu hyvältä ja tietysti ettei se ole liian kuumaa. Kyllä mä söisin sen ruokaa itsekin kyllä se sen verran maukasta on (vaikka ei suolaa olekaan). Sitä on kuullut moneen kertaan, että valmisruoka ei maistu millekkään, ihmetyttää vaan miten sitä voi sitten lapselleen antaa, eihän se opi eri makuihin jos niitä ei ole... Olen itsekin huomannut miten paljon hyviä makuja löytyy kun vain kokelee ja olenhan mä aina pitänyt monista niistä mauista, mutta en ole vain osannut käyttää aikaisemmin. Ja sitten mä kirjoitin kommentin sanajärjestyksestä tuohon ruotsinkieliseen versioon, mitä ei kannata kääntää jotenka jätän sen pois. Sen sijaan otan mukaan sen tosiasian, että sain monesti moitteita äidikielen opetajalta siitä miten huono olin kieliopissa. Se ei voinut ymmärtää miten se oli mulle niin vaikeaa kun mulla kuitenkin oli ihan hyvät arvosanat noin yleisesti ottaen (sanoi kerran niin). Sitä on kuultu varmaan tuhat kertaa miten ei voi vieraita kieliä oppia jos ei opettele ensin omaansa... well, kyllähän tässä on pärjäilty.

Nu börjas det, nyt aletaan

Ja, då var det dags för mig att börja blogga. Tänkte att det kunde vara bra syssla mellan varven nu när man är mammaledig. Idag har väl i stort sätt varit som de flesa andra dagar dvs. Vakna, mata Alfred ca. 6, lägga honom i sängen för lite lek och vidare sömn, kliva upp äta frukost. Fast idag gick jag inte å lade mid igen för jag skulle ta emot ett par hantverkare som ska bryta upp källargolv för att sedan byta lite avloppsrör. Trodde de skulle dyka upp vid 8 men kom i själva verket ca. 9.30 när jag precis hade tagit av Alfred blöjan. Jag lämnade honom på sin matta på vardagsrumsgolvet naken, gick iväg med blöjan i handen för att öppna. När jag sedan kom tillbaka några minuter senare hade han krypit iväg vilket i sig var ingen överraskning för det brukar han göra. Denna gång hade han även bajsat så det var små bajskorvar som litet snigelspår på golvet efter honom. Såg rätt komiskt ut och givetvis kan man inte låta bli att små le fast man blir tvungen att städa efter honom. Kotrollerade att han inte hade fått för sig att smaka på bajset och tvättade av honom. Sedan var det bara att ta upp hans verk och tvätta golvet.

No niin, nyt oli sitten mun vuoro alkaa pitää nettipäiväkirjaa. Aattelin, että se voisi olla aika hyvää ajan vietettä ja hyvä tapa pitää sukulaisia ajantasalla äitiys"loman" aikaan. Tämä päivä on periaattessa ollut aika normipäivä. Herätty syöttämään Alfredia n. 6, laitettu Alfred takas petiin hetki leikkimään ja sitten nukkumaan, itse nousin syömään aamupalaa. Tänään en sitten mennyt takaisin nukkumaan kun odottelin putkimiehiä tulevaksi n. 8. No ne ilmaantuikin n. kl. 9.30 kun olin juuri ottanut Alfredilta vaipan pois ja se oli nakuna olkkarin lattialla patjallaan. Menin avamaan oven ja kun palasin takaisin muutaman minuutin kuluttua niin kaveri oli ryöminyt matolta pois mikä on sinänsä odotettavaa eikä mitenkään ylläri, mutta tällä kertaa se oli jättänyt jälkeensä kakkapolun. Hymyhän siinä tuli naamalle ja eiku tarkistetiin ettei se ollut ruvennut maistelee aikaasaannostaan ja sitten pesulle. Siitä sitten papanat vessanpönttöön ja lattia pesuun (laitoin sille tietty vaipan ekaks paikalleen).